Träning vid ångest

Kliniska studier som har undersökt effekten av fysisk aktivitet på olika ångestsyndrom har visat att tärning har mest effekt när det gäller panikångest och generaliserad ångest. Men även effekt på andra ångestrelaterade tillstånd (1-2).

Vid panikångest kan man se att fysisk aktivitet med hög intensitet i 15–30 minuter reducerar nästan helt risken att utlösa ett panikanfall (1,2). När det gäller generaliserad ångest har studier visat att styrketräning medförde förbättringar hos 60 procent av patienterna, jämfört med en passiv kontrollgrupp  (30 % förbättring)(6). Även resultat från andra studier antyder att fysisk aktivitet i form av konditionsträning kan reducera symtom vid generaliserad ångest(3-6) Man har även sätt att konditionsträning är lika effektivt som mindfullness vid social ångest(3-6).

 

Det finns olika hypoteser om hur fysisk aktivitet påverkar ångestnivån, och både fysiologiska, neurobiologiska och psykologiska hypoteser har diskuterats. Följande verkningsmekanismer har knutits till den ångestdämpande effekten av fysisk aktivitet:

 

  • Bättre kognitiv funktion.

  • Frisättning av signalsubstanser i hjärnan.  Serotonin och noradrenalin, BDNF.

  • Fysisk aktivitet minskar rädslan för kroppsliga symtom.

  • Ökad utsöndring av betaendorfiner.

  • Reducerad stress-respons

  • Fysisk aktivitet motverkar förekomst av inflammation och oxidativ stress som kan ses vid ångestsyndrom.

Fysisk aktivitet bör användas som komplement vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en symtomreduktion både akut och på längre sikt. 

En sak som är viktig att veta är att träningen till en början kan ge en känsla av ökad ångest. Det beror på att kroppen reagerar på samma sätt vid träning som vid ångest, med ökad puls, svettningar och snabbare andning. Detta är inget farligt men kan upplevas som lite obehagligt i början

 

 

Referenser

 

1. Esquivel G, Díaz-Galvis J, Schruers K, et al. Acute exercise reduces the effects of a 35% CO2 challenge in patients with panic disorder. J Affect Disord. 2008;107(1-3):217-20.

2.  Strohle A, Graetz B, Scheel M, et al. The acute antipanic and anxiolytic activity of aerobic exercise in patients with panic disorder and healthy control subjects. J Psychiatr Res. 2009;43(12):1013-7.

3. Martinsen EW, Hoffart A, Solberg OY. Aerobic and non-aerobic forms of exercise in the treatment of anxiety disorders. Stress Med. 1989;5(2):115-20.

4. Martinsen EW, Sandvik L, Kolbjørnsrud OB. Aerobic exercise in the treatment of nonpsychotic mental disorders: an exploratory study. Nord J Psychiatry. 1989;43(6):521-9.

5. Merom D, Phongsavan P, Wagner R, et al. Promoting walking as an adjunct intervention to group cognitive behavioral therapy for anxiety disorders - a pilot group randomized trial. J Anxiety Disord. 2008;22(6):959-68.

6. Herring MP, Jacob ML, Suveg C, et al. Feasibility of exercise training for the short-term treatment of generalized anxiety disorder: a randomized controlled trial. Psychother Psychosom. 2012;81(1):21-8.